Jag tror att många testavdelningar inte möts av den respekt de borde, eller skulle vilja. Här är tio tips som framför allt passar en testavdelning som jobbar med samma produktflora en längre tid.
1. Anställ motiverad personal
Testarna är självfallet den absolut viktigaste tillgången för en testavdelning, och därmed är anställningarna de allra viktigaste besluten. Om du är en omotiverad testare (så läser du väl inte detta); leta överallt, och hitta motivationen, eller leta efter ett annat jobb.
2. Skriv bra buggrapporter
Buggrapporter är den mesta leverabeln, och är det som de flesta ser av testarbetet. Riktigt bra buggrapporter inger förtroende, och förbättrar indirekt produkten.
3. Lär dig produkten och teknologierna
Ju mer du kan om produkten och dess användning, desto fler viktiga testidéer kommer du att ha. Ju mer du kan om interagerande teknologier, desto snabbare kan du testa, och desto mer giltig blir din testning. Och lär dig mer om testning!
4. Var ödmjuk och respektfull
Ha ett sätt såsom du önskar att utvecklarna ska vara. Vänd andra kinden till om det behövs.
5. Klaga inte på kraven/processen/medarbetarna
Att bara kritisera kraven/processen/medarbetarna är oftast kontraproduktivt. Tänk på att alla bidrar till helheten, och det är den som är det viktiga. Om det skulle ta två år att skriva kompletta och testbara krav, så kanske det inte är värt att göra.
6. Kommunicera tydligt och ofta
Icke-testare vet faktiskt inte så mycket om hur vi tänker, och varför vårt jobb som testare är så svårt. Intern marknadsföring behövs; kanske i form av en enkel presentation för övriga medarbetare, inkusive cheferna.
7. Fokusera testningen på det som är viktigast
Lyssna på vad alla andra vill ha testat, men kom ihåg att vad de efterfrågar kanske inte är det som de behöver. Att kunderna har nytta av produkterna är målet, att pröva om det är sant är utmaningen. Testa djupt där det behövs.
8. Ha hjärtat på rätta stället
Du ska känna för produkten, vilja att den ska vara så bra som möjligt, men ändå försöka förstöra den…
9. Var stolt och glad
Det kommer lysa igenom att du är nöjd med ditt jobb; det svåraste kanske är att se till att ha något att vara stolt och glad över.
10. Gör ditt bästa!
Bra sammanställning, som ger en inspiration och får en att lyfta blicken lite från de vardagliga problemen. När det gäller punkt nummer 2, skriv bra buggrapporter, så håller jag dock inte riktigt med. Det känns som man bör fundera på hur man kommunicerar utåt från sitt testarbete, om buggrapporter är det som de flesta ser av testarbetet. Min erfarenhet är att momentan kvalitet på testobjektet, sammantaget kvalitets intryck, samt progress i testarbetet har en betydligt större publik och är av större projekt och organisations intresse än buggrapporterna, som förhoppningsvis bara några enstaka personer behöver läsa och behandla.
Jonas, hur definierar du “kvalitet”? Och vad menar du i så fall med “momentan kvalitet”? Och vad menar du med “sammantaget kvalitets intryck”?
Jag använder Jerry Weinbergs definition av kvalitet: “Quality is value to someone” vilket ju innebär att kvalitet är ett subjektivt omdöme. Så för mig är det svårt att se hur testavdelningen kan öka sin respekt genom att rapportera något som de i så fall har liten (om än alls) koll på eftersom de i så fall måste översätta sitt arbete till kunders subjektiva omdöme om vad de värderar i produkten.
Bra kommentar Jonas om att man bör kommunicera mer utåt, och med mer saker än buggar.
Däremot så är det nog bara testledare/-chefer som kan göra detta; för en enskild testare är buggrapporterna det man påverkar mest.
Och om man tänker att “publiken” är utvecklare och projektledare, så är nog buggrapporter det som läses mest.
Henrik; jag tycker nog att testare kan rapportera sin (gemensamma?) subjektiva bedömning, och få respekt genom att den belyser produktens upplevda kvalitet.
Allra bäst funkar det nog om testarna kan använda produkten i sitt dagliga arbete, så att de liknar kunderna i sin upplevelse av produkten.
Rikard:
Precis! Och då är det ju buggrapporterna som är en utmärkt del av testarnas subjektiva bedömning.
Mitt svar var riktat till Jonas kommentar: “Min erfarenhet är att momentan kvalitet på testobjektet, sammantaget kvalitets intryck, samt progress i testarbetet har en betydligt större publik och är av större projekt och organisations intresse än buggrapporterna, som förhoppningsvis bara några enstaka personer behöver läsa och behandla.” där jag tycker att de metrics som (jag tror) Jonas pratar om inte kan förmedla den subjektiva bild som är nödvändig för att få en bild av upplevd kvalitet.
Jag tycker det saknas en vinkling till punkt 6, den roliga och späxiga. På en av mina tidigare arbetsplatser gjorde vi en rolig affisch av hela testgruppen, ”Supertestarna”, som vi satte upp lite här och var. Den gav inte enbart ett extra skratt utan satte även sina spår ute i organisationen. Vi blev helt enkelt lite mer supertestare samtidigt som alla förstod vilken bra och sammansvetsad grupp vi var.
Som ytterligare marknadsföring höll jag en power point presentation för utvecklarna men jag tror att affischen gjorde betydligt mer intryck och den var framförallt betydligt roligare.
Det finns massor av roliga saker man kan göra för att marknadsföra test och testgruppen samtidigt som man har kul. Man kan t.ex. sätta upp massa rolig statistik, kul bilder, ha små tävlingar, trycka upp t-shirts eller varför inte hitta på smeknamn (efter vad varje testare är bra på).
Rikard, aha, ber om ursäkt, jag tänkte utefrån testledar rollen och satte på mig inskränkta skygglappar. Jag håller med dig att för en enskild testare är buggrapporterna det som påverkar mest.
Henrik, det är inte nödvändigtvis metrics jag pratar om här. Det är den kommunikationsmetod som på bästa sätt når fram till tänkt mottagare jag brukar praktisera mig av. Det kan vara en ren subjektiv bild eller det kan vara en subjektiv bild understöd av metrics.
Henrik, du undrar hur jag definierar kvalitet, generellt så tycker jag ISO 9000:2000 beskriver det bra: “Den grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav, dvs behov eller förväntning som är angiven, i allmänhet underförstådd eller obligatorisk” Sedan får man i varje enskilt fall definiera vad dessa egenskaper är och rapportera mot detta. Definiera egenskaperna gör jag blandanat med hjälp av krav, inhämtad/inlånad branschkunskap, medverkan av slutanvändare m.m.
Linda, bra tilläg. I den organisationen du pratar om var det ju just spexet och sammanhållningen som drev och utvecklade hela testgänget trots ganska hopplösa situationer. Dessutom var det tur att det var filmen Superhjältarna som var populär när du/vi gjorde affischen, tänk om det varit Shrek. Roligare att vara superhjälte än träsktroll menar jag. 🙂
Bra ”bud ord” du har satt samman Rickard.
Jag tror att hade folk bara tagit till sig punkt nr 1 och 10 så hade väldigt mycket av de problem man ser löst sig av sig själv.
Jag skulle vilja lägga till en punkt nr 11. det kan vara så att du bakar in den i dina punkter men skulle gärna vilja lyfta fram den.
Samarbeta och var flexibel. Det är inte vi och dom eller rätt och fel. Det är viktigt att vi jobbar mot samma mål, att leverera en oslagbar produkt/tjänst eller vad det nu är som passar in hos just er. Att vi alla kan känna en gemensam tillfredsställelse när projektet lyckas och att vi alla gör allt vi kan för att uppnå detta. Det är inte ovanligt att jag ser olika grupperingar inom projekt där man gärna skyller på varandra och ibland till och med försöker sätta käppar i hjulet för andra. Laganda där vi respekterar individers kompetens och utnyttjar den på bästa sätt för projektet är ett vinnande koncept. Polis eller storebror mentalitet, ”vi är bättre än dom” är på tok för vanlig. Släpp lite på stoltheten inte alltid hålla stenhårt på principerna, processerna eller dina personliga preferenser utan gör det som är bäst för projektet vid just det tillfället.
Angående vad Linda skriver: Så visst lite skoj kan ibland vara bra för att få uppmärksamheten. Men jag tycker inte det hör riktigt till punkt 6, för min del i alla fall.
”Man kan t.ex. sätta upp massa rolig statistik, kul bilder, ha små tävlingar, trycka upp t-shirts eller varför inte hitta på smeknamn (efter vad varje testare är bra på).”
Det är en väldigt fin balansgång mellan att det där ska påverka positivt och att det ska bli ”schlager på en ålands färja”. Det jag menar är att det är lätt att uppfattas som clownen i gänget som alla skrattar åt och ingen tar seriöst.
Är det så att vi vill höja vår status inom en organisation så tror jag inte att detta är ett bra sätta att göra det på, därmed inte sagt att man ska vara torr och dryg. Ta istället ert arbete på allvar och leverera det som era intressenter har nytta och ser ett värde av. Överraska dom gärna med att driva framåt genom att själva komma med förslag till hur ni skulle kunna användas bättre och mer effektivt. Gör nytta, påverka positivt och var inte blyga med att berätta/förklara er värde. Gör ni detta så kommer respekten för er att öka och smitta av sig i organisationen.
Linda; att ha roligt är ju en viktig poäng; då gör man ju ett mycket bättre jobb.
Som tur är ju humor väldigt olika, och jag skulle nog gissa att era kollegor blev mer imponerade av informativa testresultat än en frän affisch.
På mitt jobb brukar vi lite anspråkslöst säga att vi är “världens bästa och mest ödmjuka test-team.”
Henrik; en mycket bra punkt 11 som jag helt håller med om.
Den tillsammans med 1 och 10 är de viktigaste, och räcker mycket långt.
Vill även passa på att säga att jag är glad att ingen kommenterat att det är viktigt att använda dyra testverktyg.
Jättebra artikel Rikard! En sak som man inte kan poängtera för få gånger är att det inte finns något Vi mot Dom gällande utvecklare. Ett gott samarbete är nyckeln! Som Henrik nämner i punkt 11.
För att man ska ta testavdelningen seriöst så ska allt vi levererar vara bra. Buggrapporten ska inte underskattas. Buggrapporter kommer ses av alla nivåer i en organisation, de kommer användas som testfall (potentiella regressionstester), buggar som inte fixas kanske flyttas till framtiden och öppnas upp några år senare. Om buggar är bra så funkar detta, om det är dåliga så påverkar det flera delar i utvecklingen.
Om alla intressenter vet att vi alltid testar på rätt grejer och att vi prioriterar rätt så ökar vår status också. Detta gör vi genom att kommunicera med utvecklarna/projektledaren om vad som är redo eller ej. Genom att vara tydlig med detta så kommer förtroendet för testarna öka.
Ett bra testverktyg kan göra att det är roligare att arbeta med testning. Det kan kanske bidra till sämre eller högre status för testavdelningen om man sitter med föråldrade testverktyg eller processer.
Henrik och Rikard, självklart ska det inte bli “schlager på en ålands färja”. Och grejen är väl även den att följande kanske inte alltid stämmer: “och jag skulle nog gissa att era kollegor blev mer imponerade av informativa testresultat än en frän affisch.” för kollegorna var inte intresserade av att ta till sig informativa testresultat.
Det gäller att vara på rätt sida “ålandsfärjan” och lite lurig. Kan det vara så att en frän affisch får upp ögonen och intresset för just informativa testresultat!?! Det var just det jag upplevde blev resultatet! Helt plötsligt var alla mer mottagliga för information från oss.
Jag propagerar väldigt mycket för att testutförandet måste bli mycket mer professionellt, att vi måste presentera vårt resultat och ge värde till övriga organisationen och inte enbart köra lite testfall. Så missförstå mig inte… humorn ska användas som hjälpmedel utåt och teambuilding inom gruppen men vi får aldig nedvärdera vårt yrke eller minska vår professionalism.