Testning i en framtid nära dig?

Att testa mjukvara är på sätt och vis oftast något följsamt och reaktivt. Vi anpassar vårt testande efter hur objektet vi ska testa är uppbyggt, och efter förutsättningarna som är tillhanda. Ofta får vi visserligen ut väsentligt mycket mer effektivitet om vi kan bädda bättre för vårt arbete genom att påverka hur testobjektet skapas och hur kringarbetet med detta objekt sker. Vissa skeenden kommer vi dock inte åt att påverka, och det ligger kanske rimligen utanför vad test ska styra med. Jag tänker på makrotrender kring IT.

För några decennier sedan pratade alla om skiftet från stordator till klient/server-baserade system, därefter blev det ett nytt skifte till webbsystem, och till anpassade inköpta system, extern sourcing och molntjänster. Vårt testarbete byter fokus med varje skifte, och många testledare känner sig idag som halvt jurister, som sitter och brottas med avtal och testnivåer med externa leverantörer. Några av de stora systemleverantörerna skiftar dock redan för fullt positioner inför nästa steg.

Några av de största programvaruföretagen, t.ex. HP och Oracle har under en längre tid förskaffat sig programvaror för att försöka täcka alla upptänkliga behov som en organisation kan ha. Antalet programvaror räknas i tusental, och integrationsmattan för att få ihop lösningarna (om man väljer att gå hela vägen ut) blir ofantlig – och testutmaningarna likaså. Det är tyvärr sällan lätt att få fatt i specialistkompetens för anpassningar, incidenter eller översyn ens till enskilda produkter i floran, och än värre för att integrera en hel företagslösning. Nästa steg från leverantörerna är brilliant: Programvaruleverantören erbjuder sig att hosta hela den integrerade lösningen (både HP och Oracle har annonserat detta för stora delar av produktsortimentet). Alla programvaror körs hos dem, all anpassning körs hos dem, allt utveckling sköts hos dem – av specialister som fördelas resurseffektivt. Den stora testrelaterade frågan i ett sådant IT-landskap blir: Vilken roll får testningen?

I samband med att skiftet mot inköpta system inleddes särskildes utvärderande och jämförande testning (en form av beställarstöd) från tidigare testningsaktiviteter. Denna typ av testarbete kommer rimligen att bestå, och någon ”testare” måste ju ännu kolla så att beställda ändringar blivit nöjaktigt implementerade och att affärsnyttan är fullgod efter varje ändring. Den stora tekniska biten av testningen behöver dock i detta sammanhang (rimligen) bara ske hos systemleverantörerna, och behovet av hjälp med utvärderingar sjunker undan i takt med att man är fast med ett leverantörsval, och leverantören vill nog hålla nere produktbranschningen och sätter därför höga prislappar på systemanpassningar utöver de rent administrativa konfiguration som programvaran redan är förberedd för. Prestandatester mot molntjänster står sig kort – och regelbundna SLA-rapporter bör gå att förhandla sig till. Vad blir det kvar av testarbete?

Först: Denna framtidsskiss passar nog företag som inte är beroende av unika IT-system för att nischa sig eller skaffa sig marknadsfördelar. Affärssystem, e-handelsplattformar o.s.v. finns det redan beprövade lösningar för så skiftet blir litet.

Sen: Avsaknaden av frihet kväser kreativitet. Stora skaror av utvecklare, och många organisationer kommer även framgent att vägra stöpas i standardform. En hel del programvara kommer därför ännu att utvecklas av IT-organisationer utanför de stora drakarna ty ehuru lyhörda, följsamma och skickliga på att integrera goda idéer dessa leverantörer än är kommer sällan den riktigt pigga innovationen från dem.

Även i framtiden kommer folk att tolka samma underlag olika, även i framtiden kommer folk att tvingas göra saker utan att ha hela bilden klar för sig, och även i framtiden kommer folk att råka göra misstag.

Även i framtiden kommer därför testning att behövas.