“När är någonting klart för att testa?”. Kanske den vanligaste frågan man får höra från en testare. Det är en begriplig fråga. Om jag är testare och inte har något att testa, vad finns det då för mig att göra?
Under ett uppdrag jag hade för ett antal år sedan gick den här attityden så långt att det mest blev komiskt.
“Du kan lika gärna shoppa.”Där var det en testare och en testledare som var frustrerade över att det inte fanns något klart för test. Så frustrerade att testledaren sa åt testaren: “Du kan lika gärna gå ut och shoppa. Här finns ingenting för dig att göra.”
Sagt och gjort. Den molokna testaren gav sig ut i Stockholms vimmel på jakt efter något helt annat än buggar.
Vi blev ganska förvånade när vi, någon timme senare, återkom till testledaren för att berätta att det nu fanns en ny version att testa. “Jo, men nu är testaren ute för att shoppa.”
Organisation snarare än individ
När detta hände skrattade jag mest åt den knasiga testarens beteende. I dag skulle jag känna igen problemet som ett organisatoriskt problem. Det handlar inte om en testledare eller testare med dålig attityd, det handlar om en organisation som inte är skapt för kreativt samarbete. För det är inte testarens, eller testledarens påfund att placera all testkompetens i ett rum åtskilt från programmerarna av två dörrar med kodlås. Det är inte heller deras idé att de ska sitta och vänta på att allt ska vara “klart” innan de ska kunna utföra sitt arbete. Det är en stor organisations förenklade syn på hur människor bäst organiseras för effektivt arbete. Det är deras dröm om mjukvarufabrikens löpande band som härstammar från masstillverkningens glansperiod under första halvan av 1900-talet. Tillverkningsindustrin har sedan länge gått vidare. Vi är kvar med samma gamla dröm och den spelar oss dagligen spratt. Alla, men i synnerhet stora, organisationer har en tendens att anlägga detta förlegade synsätt på de människor som finns i organisationen. Ofta manifesterat genom att de kallar dem “resurser”.
Att ta sig an en organisation med sådana problem är en svår uppgift och det kräver ett långsiktigt arbete där problem tillåts lysa upp istället för att mörkas ned och där man ser till att vända problemen man ställs inför till att inkludera alla istället för att skuldbelägga enskilda grupper eller individer oavsett om de är ute för att shoppa eller ej.
HEHE. Stämmer bra.
Är som du säger ett ganska vanligt problem. Breddar man yrket test så att det inte bara innefattar att verifiera en funktion utan där testarna får en möjlighet att arbeta och samarbeta med varandra i teamet kommer det bli roligare och mer kreativt. Testarna kanske kan vara med och påverka krav, förbättra testrutiner, testmiljöer, förkovra sig i nya arbetssätt och på så sätt hela tiden ha något intressant att göra.
/Jagge